Igår kände jag mig fruktansvärt nere och var verkligen less. Precis när det är som värst uppdaterar jag mailen, vad nu, ett nytt från adecco?! Det stod att jag skulle ringa så fort som möjligt för de behövde servitörer redan samma kväll. Jag ringde upp på en gång, hela jag bara skakade! Jag skulle komma in på en prat om 45 minuter. Upp ur soffan! Fräsha till mig - hinner inte duscha! Sprang till t-banan och gav mig iväg. Jag hade svårt att hitta till deras kontor och fick leta ganska länge, kom fram skinande röd och regnblöt i håret med immade brillor. Vi pratade lite, sen fick jag jobb. Bankett, bankpersonal-julebord. Peppad! När allt var signerat och klart hade jag två timmar på mig innan jag skulle vara där och jag var bara tvungen att åka hem och duscha först. Och då måste man räka med att tåget tar ca 10-15 minuter (x2) och promenaden fram och tillbaks tar också ca 10-15 minuter per gång. Så jag kände mig väldigt stressad. Snabb var jag och han med nöd och näppe. Stressade i mig en líten salladslunch från Narvesen (typ 7-eleven) på tåget och var så fruktansvärt nervös. Bankkontoret jag skulle till låg centralt på kongens gate 18 och jag kände mig säker på vart jag skulle. Han på adecco hade ritat med bläck hur jag skulle gå på en utskriven karta från gulesider. Väl framme, hur tar jag mig in, det är ju låst! Fick fråga två kvinnor som stod och rökte utanför om de jobbade för DnB, vilket de gjorde och om de kunde öppna för mig. "Är det middag, här? ikväll? jaha säger du det så." Väl inne kollade vi alla våningar och kantiners, men det var vansinnigt dött överallt. Så - fel adress! Jippie! På väg ner och ut igen hörde jag några prata om ett julebord så jag högg in och berättade att jag var servitör och skulle jobba, vet ni vars dagens julmiddag är nånstans? "Ja då! Det ligger på øvre slottsgate 3, två gator ovanför denna." Tacksam och lycklig sprang jag vidare till nästa bank. Låst, såklart. Smet in när en annan kille gick ut. Inne - dött. Kontorslandskap, en hiss och trappa på andra sidan låsta glasdörrar. Jaha, gulligt, vad nu då. Haffade en ny kvinna som tog mig till matsalen, det var rätt dött där också. Kockarna städade undan, jag frågade mig vidare och de ringde lite samtal. De sa att jag skulle till Kirkegata 18. Fyra gator nedanför! JAHA. Börjar tappa mitt tålamod och nervositeten har byggts upp enormt. Duktig som en förpliktad bemanningsflicka är, springer jag vidare och letar och tänker tredje gången gillt! Återigen har jag svårt att ta mig in och måste övertyga en gammal gubbe i sidodörren om att jag faktiskt ska jobba och att jag kommer från adecco och att det faktiskt är en middag där inne bakom dig. Hoppas jag.

Rätt plats! En halvtimme sen, hurra. Men det verkar inte spela någon roll. Alla som jobbar där är invandrare och bryter på olika språk så jag har en hard time att fatta deras norska blandad med engelska och lite hemlandsspråk. Jag boundar med en liten hong-kongtjej som ser ut som 16 och är 26. Vi pratar mycket under hela kvällen men med visssa kommunikationssvårigheter.

Julmiddagen var förstås buffé och gästerna tog bara för sig, vi behövde inte servera. Istället gick vi runt och rydda (ta bort tallrikar) och gick runt med vinflaskor och fyllde på glasen. Kände mig proffsig i min svarta kjol, vita skjorta, svarta väst och förkläde. Alla viktiga bankmänniskor i sina finfina kläder blev fullare och fullare och barnsligare och barnsligare. Det var fruktansvärt stökigt och spillt på borden, nån hade skrivit ett killnamn med läppstift på pappersbordsduken. Och gubbarna pratade om att jag gjorde ett så bra jobb, att jag var en så trevlig svensk, att de gillar svenskar, att jag hvor en grei jente.

Jag hade skitkul och trivdes otroligt bra. Det var sjukt kul! Fick smaka lite norskt julbord också - ingen höjdare.

Så nu detta -  jag är nu anställd medarbeidere på Adecco bemanning och förhoppningsvis kommer de fixa mer jobb åt mig! På pratet vi hade lät de väldigt positiva till både servitørjobb och kanske lite baristauppdrag?


Det är en fantastisk känsla! Jag låter Freddy Mercury från Queen beskriva det åt mig: