Jag är på gång. Jag känner det. Nu. Det är nu. Det ska gå.
Igår började jag dagen med joggingrunda i den lilla skogen mellan ålidhem och tomtebo. Fånigt liten, så jag sprang mest runt runt på olika små stigar, men det är värt det, gillar verkligen att springa i skogen. Man måste koncentrera sig då på att inte snubbla på rötter, det är mjukt underlag men varierande, det luktar gott också. Jag kom in och tog en välbehövlig dusch och åt en tallrik med havregrynsgröt som jag blandat med holmsunds godaste blåbär samt mjölk. Dagen fortsatte bra. En hel del cyklande i kallt regn och motvind gjorde mig lite förbannad men det gick över så fort jag kom hem och fick slänga mig under en hel hög av filtar.

Idag tänkte jag börja dagen på samma visa, men det regnade när jag vaknade och nu snöar det till och med, så jag väntar nog med det. Ska styra upp ett träningskort också. Har diffat lite hit och dit och inte bestämt mig för hur jag ska göra.

Simhallen medley= halvlångt bort men ändå nära, det går ju bussar dessutom. Halvnära universitetet för träning mellan/före/efter skola. Bindningstid 12 månader för ca 230kr/månad. Dock så säger de på nyheterna att de fått mögel i källaren så kansliet blivit tvunget att flytta, och gymmet ligger även det i källaren... Kändes onödigt. Dock är det avslappnad stämmning här och mycket öppet.

IKSU= Gångavstånd även på vintern, riktigt nära universitetet för möjligheter att träna innan och efter skola. kostar lite mer, ca 350 kr/mån för guldkort och 314 kr/mån för silver, men då binder jag mig endast i 4 månader, om jag inte trivs eller får för mig att åka iväg till våren av någon anledning. Dock är jag rädd för att det inte ska vara lika avslappnad stämmning där som på simhallen, att det ska vara mer pretto... Men å andra sidan, varför ska jag ens ta det i åtanke, jag bryr mig väl inte så mycket egentligen?

Igår tog käraste B och jag en dagsutflykt till sundsvall. Resan gick bara fint, trots en orolig mamma som smsbekräftade sig om att vi fortfarande var vid liv då och då. Vi hade med oss termoskaffe i den orangea termosen, fossilen från 70-talet som jag fått av mormor, och vi hade hembakta brownies med oss i kylbag. Ingen 30-mils-resa utan fikapaus (och ett antal kisspauser.) Konserten med volbeat visade sig vara över förväntan och jag studsade på i harmoni med att bara få flyta ut till ingenting och bara vara en stund, totalt obekymrad om människor runt om mig som inte var mig lik eller som inte alls gungade runt utan bara stod stilla. Jag kunde inte bry mig mindre om att min sjal var blommig bland mängden av svartklädda rockare. Jag kunde inte bry mig mindre om att jag gungade mina elefanthöfter och faktiskt njöt av den för mig så främmande musiken som trots allt var riktigt bra. Inte blev njutningen värre när finaste B ställer sig bakom mig och håller om mig och gungar på som ett idylliskt dansbands-tönt-par bland långa pojkfrisyrer och svart hårfärg. Jag njöt, runt jorden och tillbaka. tack finaste B, för den finaste söndagen. Vi hade till och med en mixed tape (eller ja, bränd skiva) som vi (jag) gnolade på under bilresan, det var fint. Jag ska lägga upp lite bilder senare, orkar inte nu.


Trots gårdagens fina känner jag mig återigen lite less. Jag kan inte hjälpa att känna att saker hela tiden ska kännas så himla svåra och ouppnåeliga. Så länge varade lyckan över ett bra betyg på matteprovet när jag är tillbaka till bänken och återigen står inför nya hinder och utmaningar och känner mig totalt blond. Folk talar om att "komma över tröskeln" att det ska lätta, kära vänner, jag går i en trappa uppför keops pyramid, vem vet hur långt jag kommer, men över till någon slutavsats eller "tröskel" kommer jag aldrig komma.

Jag kan inte hjälpa att känna att det är svårt att hitta motivation till att plugga och läsa bok på 200 sidor på 3 dagar. Det känns.. jobbigt. Och sen en uppgift på det. Trots att det är intressant! Mycket! Så känns det tungt. Denna vecka är det djupdykning i genus som gäller. Så ni kan absolut förvänta er ett inlägg om det också framöver.



Kan inte hjälpa att det känns som att jag aldrig får sätta igång med min träning
 nån gång. Och att det ska vara så förbannat svårt att hålla sig nyttig! Ska erkännas att jag hatar mina kilon, hon som bloggar om att ni ska tycka om er själva, ja där ser man, dubbelmoralstanten, jorå, dyngdåligt att säga en sak jag inte menar... Grejen är att jag verkligen menar det jag säger. Ni ska älska er själva för de ni är. Och jag tycker om mig själv, men jag gillar inte min kropp men jag vet också att det finns vägar att ta för att göra något åt det och jag vet att jag kommer känna mig ännu bättre då. Jag begär inte att bli modellsmal och kunna få på mig jeans i extrasmall, det är ett omöjligt faktum som jag inte strävar efter. Men jag önskar att jag kunde ha jeans som satt okej. Jag önskar att jag kunde prova jeans. Jag är för tjock för jeans. Jag vill bli en jeanstjej. jeans och tshirt, en kofta. Så snyggt, men inte för mig. Jag får muffinsmage och gigantisk lärar-rumpa och jag känner mig som en tant. En sån där rund tant. Det ser inte bra ut. Och min mage som putar som en överjäst bulldeg, och brösten är så ivägen, krymp snälla rara! och ändå, är det så svårt att hålla motivationen uppe, som om jag konstant behöver en reminder om varför. Det räckte inte att köpa en våg till badrummet och fiberhavregryn. Jag var dagen därpå fortfarande jag. Utan förändring. Nej, någon skärpning får det allt bli. Vi får väl se om jag lyckas, men nu är det iallafall officiellt ute att jag måste börja leva ett nyttigare liv.
   

Jag förundras över hur sångaren i The gossip ser på sig själv. Hur hon älskar sin kropp precis som den är. Jag beundrar henne och älskar henne för att hon verkligen står för sin muffinsmage och lärar-rumpa. Och att hon inte gömmer valkarna bakom utvalda kläder och speciella strumpbyxor som drar in magen ett par centimeter (min absoluta favorit,  och dåliga dagar, kan det vara värt att inte kunna andas och ta på sig dubbla bara för att minska någon ynka centimeter till. Patetisk är jag. Patetisk.) Nej hon klär gärna ner sig till bara underkläder om hon känner för det. Hon, the gossip-tjejen, Beth Ditto, står på scen i exakt vad hon vill, totalt obrydd om vad folk tycker. Totalt! Hon har de mest omtalade klädslar för hennes kropp. Hon är en sådan person som man hatar (för att man inte förstår) eller som man bara älskar. För mig är hon en inspirationskälla. Trots att vi tycker olika och trots att hon vill vara, och jag vill förändra så är det hennes självkänsla och hennes självdistans som tilltalar mig, hon är helt sjukt bra, heja henne. Dessutom är hon homosexuell. Och stormtrivs. Hon är en förebild för oss alla.


Såhär ser fantastiska Beth Ditto ut!

  

   

Hur viktig är vikten för dig, varför är den viktig? För din skull, för hälsans skull eller skönhetens, eller för någon annans skull? Har vi skapat idealet att smal är snygg och tjock är ful, eller är det biologiskt? Även om alla människor är vackra, är alla människor vackra? På olika, eller på samma sätt? Vad är vackert för dig?

PS. För kommentarer på detta inlägg så förbjuder jag härmed ordet Lagom. Ingen himla kommentar om att "jag tycker det är vackrast att vara.. lagom." Inget lagom i min blogg! För isåfall, vad är lagom?

kan verkligen inte förstå att jag faktiskt fick VG på mitt matteprov. Det är sjukt. Jag är fortfarande överglad. Det har varit många järn i elden, många bollar i luften på slutet känns det som. Mycket plugg och mycket småtjaffs att göra. På fredag är det sista ansökningsdag för vårens kurser och program så jag måste ta mig tid för det helst idag också. Socionom och lite back-up-kurser om jag inte kommer in. Och så länge kvar är det ju inte till högskoleprovet heller. Nej det blir nästa lördag det! Hoppas hoppas att jag får iallafall lite bättre resultat än sist. Den här gången kan jag ju faktiskt lite matte också!

Nej nu måste jag söka in lite skolor tror jag bestämt innan jag ska på examinerande seminarium klockan tre!

Här är dom!
Hejhej!

1. Tack för allt pepptalk, ni är fina! Jag ska nog klara detta ändå!

2. Glad första oktober, välkommen höst!

3. Jag har fått extrajobb på plantagen!

4. Igår var Robin och Benji här och spelade tvspel och lagade middag med mig. Det gjorde mig varm och glad.

5. Ett hett tips från Nina! IKEA ska ha en hösttävling där det gäller att baka något trevligt, så kan man vinna. Jag ska lätt vara med. "Allt du behöver göra är att ladda upp en bild av ditt smaskigaste hemmabak här på LIVET HEMMA med motivering varför just ditt bakverk är en vinnare. Var personlig, var kreativ och ha kul medan du bakar!"
Nu gäller det att börja fundera över vad för något man ska tänkas hitta på! Det ska vara sagolikt gott, och extremt vackert... Hm, får nog tänka till!